Jag känner att det är mycket i mitt förflutna som jag inte tagit tag i, som jag måste bearbeta. Många personer som har betytt så himla mycket men som inte finns med i mitt liv längre. Många känslor som finns kvar som jag måste komma över.

---

Igår hittade jag en skiva i skåpet, 3små filme från 2007. I den filmen var det jag, Johannes och Matilda som gjorde varsin reklamfilm. Vad jag skrattade när jag såg den, för jag kommer såväl ihåg den dagen när vi spelade in dom där filmerna och vi hade så jävla kul :).

---

den här helgen ska jag plugga till en tenta som jag ligger efter med. Woho! Jag önskar att jag hade ett landställe att åka till när jag ska ha mina plugghelger, det skulle vara så skönt att vara på landet och inte ha några störsobjekt. V-hälla would be awesome right now :p

Hundarna är ju numera hos farmor under veckodagarna eftersom jag är på praktiken.

Nu har vi även i 8veckor gått på hundkurs som har gett riktigt bra resultat. Moster har varit med mig varje gång och observerat eftersom det är hos henne som brudarna har sitt andra hem. Idag skulle det ha varit avslutning på kursen men vi fortsätter i 5 veckor till och nu i andra miljöer.

Även Louise har börjat på kurs. Då har vi ensamträning. Jag vill jobba bort hennes beteende vid möten med andra hundar och vi lyckades väldigt bra redan första gången som var i måndags. Vi kommer fokusera mest på lollo men även jobba med båda hundarna vid dessa tillfällen.

Nu i maj kommer även Ceasar Millan till sverige och vi är några stycken som vill åka och håller tummarna på att det blir av!! det skulle vara grymt att se han live.

Skolmässigt ligger jag lite efter just nu..Har varit en tuff period för mig den här terminen men jag gör mitt bästa för att hålla i. det har varit alldeles för mkt med både depression, sömnproblem och skola..

ska göra mitt bästa för att kanske uppdatera lite mer.  ;)

det resulterade i att jag hörde av mig till kenneln och dagen därpå åkte och hälsade på, Jassie följde redan då med hem.

Jassie är 9månader och har som sagt lite sladdriga bakben, något jag inte lägger märke till så särskilt mycket utan ser det mer som en del av henne och den hon är. det här har även inneburit att jag har börjat om från början med allt vad det innebär. Just nu har vi hållt på och tränat på rumsrenheten och det har faktiskt gått riktigt bra. hon visar goda resultat redan nu. Imorse när vi gick upp så stod hon för första gången vid dörren och väntade på att få gå ut. Annars har jag alltid fått hämta henne i soffan där hon lägger sig på rygg och hoppas på att hon är så söt så hon slipper gå ut. Det var inte alltför längesen som hon började göra nummer två ute också. Nu händer det någon enstaka gång en liten olycka inomhus.

Imorgon ska vi åka på hundkursinskrivning som sen börjar den 27 mars. Det ska bli kul att gå en kurs då jag aldrig har gjort det med Louise. Men alla hundar är olika och har olika personligheter likaså mina två skönheter. Jassie är allt som Louise inte är, samt den valpen Louise aldrig var. Hon biter på allt så fort dom får vara själva hemma, hon är klumpig och väldigt på, ska vara överallt och ingenstans. Men hon är även en dröm att gå ut med, håller sig till mig, drar inte i kopplet och reagerar inte på andra hundar. (till skillnad från Lollo)

Nu har vi även lärt känna varandra alla tre, Jassie är väldigt my sig och busig. hon tycker väldigt mycket om närkontakt och ligger helst på en. Jag visste från början att hon var här för att stanna, det enda som krävdes var att hon och Lollo skulle komma överens. Nu efter 2 vekor så har dom börjat busa med varandra och springer mer än gärna ikapp när vi är ute. Det enda det tjafsas om är ben och människomat, då jävlar får man se hela tandraden på båda hundarna.

Jag är väldigt glad över att ha kunnat ge Jassie ett hem fyllt med kärlek och omsorg. Jag skulle gärna se det som att hon räddade mig ur min depression och jag räddade henne. Vu har fortfarande massa att jobba med men det är spännande, både att lära upp en ny hund samt se resultat.

går omkring och lever så gott det går, men allt är bara omringat av totalt jävla mörker.

vet inte varför, kan inte sätta tummen på varför.

kan inte sova längre, de tar flera timmar att somna. det resulterar i att min vardag blir rubbad. jag orkar inte gå upp på morgonen..

hm, finns inte så mycket mer att säga faktiskt. trodde orden skulle spruta ur mig men nej.

ville väl bara låta folk veta att jag inte mår bra...

kanske mitt sätt att se på det nu är genom vuxenögon, jag är vuxen och jag vill ha min fästman hos mig, inte 30mil bort och ses varann helg (förhoppningsvis)

Självklart älskar jag dom stunderna vi ses men ibland blir det för lite och då tar tankarna över. Allt jag vill är att han ska få jobb och flytta hit, till mig, så att vi kan fortsätta med livet tillsammans istället för isär.

Jag är trött på att prata om hur dagen har varit i telefon..jag vill att han ska vara här och prata med mig. Jag vill att han ska vara den sista jag ser när jag lägger mig och den första jag ser när jag går upp.

Jag älskar dig Maati, jag kämpar varje dag och kommer fortsätta kämpa tills dess att vår framtid börjar.

Nu har jag bestämt mig för att läsa Koranen. Eftersom min fästman är muslim så tycker jag det är intressant att veta mer om hans religion. Och kanske tillochmed ge en smäll på käften till dem som har fördomar. Jag fick låna Koranen av min svåger och bestämde mig för att publicera lite inlägg då och då om suror (kapitel) som jag tycker är intressanta och som jag vill dela min nya kunskap om. Jag har redan skummat lite och redan hittat en del som jag tänkte dela med mig av.

Jag kommer skriva exakta citat ur koranen och sedan skriva koranens förklaring till den delen i citatet som jag tycker är viktigast att förklara.

Enjoy your reading :D

Min slutsats är att man alltså inte får orska sin fru någon smärta, det är alltså inte ok att slå eller misshandla sin fru enligt Islam.

enligt muslimska kontakter så är en tandborste tillochmed för mycket då den faktiskt kan ge smärta.

Men huvudsakligen,  Koranen säger att man inte får, vid något annat tillfälle än "omoraliskt beteende öppet" aga sin fru, och om det skulle gå så långt så får man i vilket fall som helst inte orsaka dem någon smärta. Gör man det så har man syndat.

det ska bli riktigt kul och spännande.

det är första gången jag åker utomlands med en pojkvän och jag tror det kommer bli helt underbart :).

dessutom tror jag att resan kommer föra oss ännu närmare än vi redan är ;).

När jag var 16 år och helt vilsen i livet så började på Nti som var helt fel för mig så jag hoppade av. Jag började istället med heltidspraktik. Jag hade praktik på ett hotell (vilket resulterade i att jag gick hotell och restaurang) efter det skulle jag praktisera 3 veckor på ett dagis, 3 veckor blev till 6 månader. Jag stormtrivdes där och jag älskade att se utvecklingen hos varje barn.

Efter att ha tagit studenten och jobbat som vikarie inom hemvård i 3 somrar och under ett år så började jag fundera på vad jag egentligen ville. Jag hade redan känt att restaurangyrket inte var något för mig. Och hemvården var inget ställe jag ville stanna på. Mina tankar gick tillbaka till tiden på dagiset.

Jag kände att jag vill hellre byta blöjor på barn än på gamla. Det var min första tanke. Men nu känner jag så starkt att jag vill vara med i början på livet hos en individ, jag vill se barnet utvecklas och bli en person.  Under mina 6 månader på dagiset fick jag vara med om så mycket utveckling hos varje barn. Och jag älskar det!

Jag har också börjat funderat på lågstadielärare för jag tycker det verkar så intressant och spännande att lära barn läsa och skriva. Att lära dom något de har nytta av hela livet.

Det är därför jag har valt ett yrke som lärare :)

allt har gått väldigt snabbt, jag såg lägenheten i lördags, tittade på den i måndags och fick den i tisdags :D

nu är hela min lägenhet nerpackad och imorn flyttar vi :D

Baby var sjuk! Hon har varit sjuk länge och det har bara blivit värre. Hon var min äldsta katt och otroligt älskad. Jag är en sån där typiskt kattägare som hoppas att det med tiden blir bättre, att hon bara var i en dålig fas men snart skulle det bli bättre. jag blunda för det dåliga. men det blev inte bättre med tiden, det blev sämre. Eftersom hon ändå var 6år och redan så himla svag, sjuk och inte mådde bra pyskiskt så ville inte jag påfresta henne med veterinärbesök och undersökningar för hon skulle bara bli värre då. DÄRFÖR valde jag att låta henne somna in! För er kattägare som läser min blogg så borde ni fatta att man känner sin egen katt och man vet när något inte står rätt till. nej, hon förtjänade inte att dö men det här var det som var bäst för henne. och dom som känner mig som läser den här bloggen vet att jag gör det som är bäst för mina djur!

och för er som fortfarande inte förstår så ska jag förtydliga det ännu mer för er.

imorse tänkte jag mycket på om jag hade tagit rätt beslut, hon var ju fortfarande kelig. men nu i efterhand så vet jag att det var rätt beslut. baby mådde inge bra och hon hade bara fått lida ännu mer om jag hade varit självisk och haft kvar henne. jag tittar på bilder på henne och hon var såå fin! men den baby som lämnade oss idag var inte alls samma katt som förut. hon var mager, hölls sig undan, hennes päls var helt förstörd (pga hennes tillstånd)

'''

Jag vet att du har det bra nu Baby, jag kommer sakna dig för alltid! <3