auntijessica

Endast deppinlägg i denna blogg för tillfället..

Det går över snart hoppas jag.

 

Jag har kämpat med att komma tillbaka till mig själv efter deppressionerna i våras, så fort en enda liten grej varit positiv så har jag trott att jag lyckats.

Det är tyvärr inte saken.

Jag är fortfarande detta deppfreak som jag var i våras, det har inte gått över och nej, jag mår nog inte så bra som jag vill intala mig att jag gör.

Därför, nu när jag insett hur det verkligen ligger till, så ska jag gå och prata med nån. Påå torsdag är min första träff med psykdoktorn. Nu jävlar ska det grävas och varenda litet hörn av mitt liv ska granskas.

vi ska få bukt på det här..

och just nu..Jag skulle bara vilja börja med lyckopiller nu. jag orkar fan inte med mig själv längre..Jag vill må bra, på riktigt nu. Sluta låtsas att allt är ok fast det inte är det.

 

Har även tagit det riktigt jobbiga beslutet att Jassie ska flytta. Att hon ska få ett hem som kan ge henne allt hon behöver, för det är inte här hos mig. Jag kan inte vara det stöd hon behöver, eller ge henne den tid och det arbetet som hon behöver. Det blir bäst såhär för henne. Hon behöver mer än jag kan ge henne. Det vore själviskt av mig att behålla henne när hon förtjänar bättre än såhär för att hon ska må bra..

en neråt dag, en dag där allt bara känns..blä. Hatar när mina downdagar kickar in. Vill inte träffa nån, vill inte göra nåt, vill bara sitta i min soffa och kolla på min serie, vill bara drömma mig bort.

Ganska sjukt egentligen..Det enda som krövs för att mina downdagar inte ska bli så fruktansvärt down så vill jag ha sällskap. Men när jag väl hamnat lite över gränser för down och fruktansvärt down då vill jag inte träffa nån...Det gäller verkligen att hitta sällskapet i rätt tid.

 

igår var en underbar dag, var på kalas för min fina systerdotter som fyllt 3 år, omringad av familj. Spenderade kvällen med lillasyster i hennes nya lägenhet och bara hade det bra. Tänk vad snabbt saker kan vända.

 

Vad jag verkligen saknar just nu är någon att komma hem till, nån som undrar hur dagen har varit. Någon att laga mat med, för jag är grym på det men gör det aldrig åt mig själv.

 

Dessutom tror jag att Louise är dålig igen. Jag skrev aldrig hur allt gick efter operation osv. Dom tog bort båda tumörerna i bröster men hittade dock en till tumör under tungan. Provresultatet var positivt. Allt var bra igen. Tills för några veckor sen, då jag märkte att lollo var annorlunda. Hon är mycket lugnare än hon brukar vara och väldigt nära inpå mig hela tiden. Har också kommit på idag att hon oftast inte vill hoppa upp i knät själv utan vill att man ska lyfta upp henne. Så förra helgen hittade jag en ny knöl på henne..på samma ställe som en av tumörerna satt på förra gången. Bara det att jag nu tror att om det är så att hon har tumörer igen, då har hon förmodligen det inne i kroppen eftersom hennes beteende är annorlunda den här gången..